Semesterlagen: 25 dagar, huvudsemester och regler för arbetsgivaren

Semesterlagen (1977:480) ger varje arbetstagare rätt till 25 semesterdagar per semesterår och, som huvudregel, fyra sammanhängande veckors semester under juni till augusti. Lagen bestämmer också hur många av dagarna som är betalda, hur semesterlönen räknas och vad som ska betalas när någon slutar. Semesterförmånerna består enligt 1 § av tre delar: semesterledighet, semesterlön och semesterersättning.

Semesterlagen gäller alla arbetsgivare, men kollektivavtal och i vissa fall anställningsavtal får ändra flera av reglerna. Nedan beskrivs vad som gäller enligt lag.

Semesterår och intjänandeår

Semesteråret löper från 1 april till 31 mars. Tiden närmast före ett semesterår kallas intjänandeår (3 § semesterlagen). Semesterår och intjänandeår är alltså lika långa men förskjutna ett år: under intjänandeåret tjänar den anställda in betalda semesterdagar, och under semesteråret tas de ut.

Exempel: semester som tas ut sommaren 2026 hör till semesteråret 1 april 2026 till 31 mars 2027. Den har tjänats in under intjänandeåret 1 april 2025 till 31 mars 2026.

Ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av ett centralt förbund får använda en annan period (2 a § semesterlagen), så kontrollera vad som gäller hos er.

Hur många semesterdagar har en anställd rätt till?

Alla arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår, även om alla dagar inte är betalda. Börjar anställningen efter den 31 augusti under semesteråret har den anställda bara rätt till fem semesterdagar det året (4 § semesterlagen).

Semesterledighet tas ut i hela dagar. Lördag och söndag räknas normalt inte som semesterdagar, och samma sak gäller allmänna helgdagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton (3 a § semesterlagen). För den som regelbundet arbetar helger finns särskilda regler i 9 §.

Betalda och obetalda semesterdagar

Alla får 25 dagars ledighet, men inte alla dagar är betalda. Antalet betalda semesterdagar räknas fram enligt 7 § semesterlagen:

1. Ta antalet dagar personen var anställd under intjänandeåret.
2. Dra bort hela dagar då hen var frånvarande utan lön. Semesterlönegrundande frånvaro räknas däremot som anställningstid.
3. Dela med antalet dagar i intjänandeåret och multiplicera med 25.
4. Avrunda uppåt till helt tal.

Exempel: en anställd som började den 1 oktober 2025 har varit anställd 182 av intjänandeårets 365 dagar. 182 / 365 × 25 = 12,47, vilket avrundas till 13 betalda semesterdagar under semesteråret 2026/2027. Hen har alltså tjänat in 13 dagars betald semester, och resterande tolv dagar är obetald semester.

Den anställda får avstå från obetald semester (8 §), och dagar med betald semester ska läggas ut först om inget annat har avtalats (12 b §). Arbetsgivaren kan också ge förskottssemester, se nedan.

Vilken frånvaro är semesterlönegrundande?

Semesterlönegrundande frånvaro räknas som om personen hade arbetat. De vanligaste fallen enligt 17 och 17 a §§:

Frånvaro	Semesterlönegrundande upp till
Sjukdom	180 dagar per intjänandeår (arbetsskada utan gräns)
Föräldraledighet med föräldrapenning vid barns födelse eller adoption	120 dagar per barn, 180 för ensamstående
Ledighet med tillfällig föräldrapenning	120 dagar per intjänandeår, 180 för ensamstående
Ledighet för närståendevård	45 dagar per intjänandeår

Även tid med graviditetspenning är semesterlönegrundande. Sjukfrånvaro slutar vara semesterlönegrundande om personen har varit frånvarande under ett helt intjänandeår utan längre avbrott än fjorton dagar i följd (17 §).

Ta ut semester: vem bestämmer när?

Huvudregeln är att arbetsgivaren och den anställda kommer överens om när hen ska ta ut semester. Om förläggningen av sommarsemestern ska arbetsgivaren förhandla med facket enligt reglerna i MBL. Finns ingen förhandlingsberättigad organisation, eller vill den inte förhandla, ska arbetsgivaren samråda med den anställda (10 §). Går det inte att komma överens bestämmer arbetsgivaren, om inget annat har avtalats (11 §).

Semesterlagen: besked om semester

Bestämmer arbetsgivaren förläggningen ska den anställda få besked senast två månader innan ledigheten börjar. Finns särskilda skäl får beskedet komma senare, men om möjligt minst en månad innan (11 §).

Fyra veckor under juni till augusti

Semestern ska läggas så att den anställda får minst fyra veckors sammanhängande ledighet under juni till augusti, om inget annat har avtalats. Utan avtal får perioden bara läggas på annan tid om det finns särskilda skäl (12 §). Deltidsanställda och den som har oregelbunden arbetstid ska få lika lång ledighet som den som arbetar heltid med regelbunden arbetstid (12 a §).

Sjuk på semestern och semester under uppsägningstid

Två situationer styrs av särskilda regler i semesterlagen, och båda gäller frågan om semester som redan är planerad.

Sjuk under semestern: blir den anställda sjuk under semestern räknas de dagarna inte som semesterdagar, om hen utan dröjsmål begär det. De återstående dagarna ska då läggas ut i ett sammanhang om inte den anställda går med på något annat (15 §). Samma sak gäller arbetsskada och dagar som är semesterlönegrundande enligt 17 a och 17 b §§, till exempel vissa dagar med föräldraledighet.

Semester under uppsägningstiden: arbetsgivaren får inte lägga semester på uppsägningstiden utan den anställdas medgivande. Krockar uppsägningstiden med redan utlagd semester vid uppsägning av andra skäl än personliga, ska semestern flyttas om den anställda begär det. Reglerna gäller inte när uppsägningstiden är längre än sex månader (14 §). Mer om det i guiden om uppsägningstid.

Spara semesterdagar

Den som har fler än 20 betalda semesterdagar får spara de överskjutande dagarna till ett senare semesterår, alltså högst fem dagar per år med 25 betalda dagar. Sparade dagar ska tas ut inom fem år från utgången av det semesterår då de sparades. Under ett år då den anställda tar ut sparade dagar får hen inte spara nya (18 §).

Den anställda ska tala om att hen vill spara eller ta ut sparade dagar när årets semester planeras. Vill hen ta ut sparade dagar fristående från övrig semester ska arbetsgivaren få veta det minst två månader innan (19 §). Hela regelverket finns i guiden om att spara semesterdagar.

Semesterlön: sammalöneregeln och procentregeln

Semesterlön betalas under ledigheten och räknas på ett av två sätt (16 till 16 b §§).

Regel	Vem	Så räknas semesterlönen
Sammalöneregeln (16 a §)	månads- och veckoavlönade	vanlig lön plus fasta tillägg plus semestertillägg: 0,43 % av månadslönen eller 1,82 % av veckolönen per betald semesterdag
Procentregeln (16 b §)	timavlönade och andra utan fast månads- eller veckolön	12 % av den lön som förfallit under intjänandeåret

Exempel enligt sammalöneregeln: månadslön 30 000 kronor ger ett semestertillägg på 0,43 % × 30 000 = 129 kronor per betald semesterdag. Rörliga lönedelar ger 12 procent av den rörliga lönen.

Arbetsgivaren får alltid välja procentregeln. Den måste användas bland annat när den rörliga lönen är minst tio procent av lönen, när sysselsättningsgraden har varierat eller ändrats, eller vid frånvaro som inte är semesterlönegrundande (16 §). Mer om tillägget i guiden om semestertillägg.

Semesterlönen betalas i samband med ledigheten (26 §). Betalda dagar som varken sparats eller kunnat tas ut ersätts med semesterlön senast en månad efter semesterårets slut (26 a §).

Förskottssemester: semester som inte är intjänad

Med förskottssemester får den anställda betald semester innan dagarna har tjänats in, till exempel en nyanställd som annars bara skulle ha haft obetald semester. Semesterlagen kräver inte att arbetsgivaren ger förskottssemester, men reglerar vad som händer när anställningen upphör.

Har den anställda fått semesterlön i förskott minskas semesterersättningen med den semesterlönen när hen slutar. Avdraget får inte göras om förskottet betalades ut mer än fem år före anställningens slut, eller om anställningen upphörde på grund av den anställdas sjukdom, på grund av att arbetsgivaren allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter, eller efter uppsägning från arbetsgivaren av skäl som inte gäller den anställda personligen, utom vid konkurs (29 a §). Skriv in i anställningsavtalet vad som gäller för förskottssemester, så att båda parter vet hur den räknas av.

Semesterersättning när den anställda slutar

Slutar en anställd innan hen har fått ut den semesterlön som tjänats in ska hen i stället få semesterersättning (28 §). Ersättningen räknas enligt samma grunder som semesterlönen och omfattar även sparade dagar (29 §). Förskottssemester som inte har tjänats in räknas av enligt reglerna ovan (29 a §).

Semesterersättningen ska betalas senast en månad efter att anställningen upphörde (30 §). För anställningar på högst tre månader får det avtalas att semesterledighet inte läggs ut, och då betalas semesterersättning i stället (5 §). Räkna ut beloppet med kalkylatorn för semesterersättning.

Vad kan kollektivavtal ändra i semesterlagen?

Semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån: ett avtal som inskränker rättigheterna är ogiltigt i den delen (2 §). Men lagen tillåter avvikelser (2 a §):

• Genom vanligt avtal, även med den enskilda anställda: bland annat förläggningen av de fyra sommarveckorna (12 §) och reglerna om att spara dagar (19 till 21 §§).
• Genom kollektivavtal med ett centralt förbund: bland annat semesteråret (3 §), beräkningen av semesterlön och semesterersättning (16 till 16 b och 29 §§) och tidpunkten för utbetalning (26 och 30 §§).

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa det även på anställda som inte är medlemmar i facket (2 a §). Läs mer om hur kollektivavtal fungerar för arbetsgivare.

Skadestånd och preskription

En arbetsgivare som bryter mot semesterlagen ska betala semesterlönen eller semesterersättningen och dessutom skadestånd, där även den anställdas intresse av att få semesterledighet vägs in (32 §). Den anställda måste väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då förmånen skulle ha betalats (33 §).