Skyddsombud: när det krävs och vad arbetsgivaren ska veta

Skyddsombud ska utses på varje arbetsställe där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts (6 kap. 2 § arbetsmiljölagen). Skyddsombudet, som också kallas arbetsmiljöombud, företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och utses av facket eller av de anställda, aldrig av arbetsgivaren. Uppdraget gäller normalt i tre år.

För dig som arbetsgivare är skyddsombudet både en rättighet för de anställda och ett stöd i det egna arbetsmiljöarbetet. Den här guiden går igenom när skyddsombud krävs, hur valet går till, vad skyddsombudet får göra och vad du är skyldig att ordna.

När krävs skyddsombud?

Kravet utgår från antalet arbetstagare per arbetsställe, inte per företag. Ett företag med två butiker och fyra anställda i varje har alltså inget lagkrav på skyddsombud i någon av dem, medan ett lager med sex anställda har det.

Antal arbetstagare på arbetsstället	Vad lagen kräver
Färre än fem	Skyddsombud om arbetsförhållandena motiverar det (6 kap. 2 §)
Minst fem	Ett eller flera skyddsombud (6 kap. 2 §)
Fler än ett skyddsombud	Ett av dem ska vara huvudskyddsombud (6 kap. 3 §)
Minst 50	Skyddskommitté (6 kap. 8 §)
Färre än 50	Skyddskommitté om arbetstagarna begär det (6 kap. 8 §)

Antalet skyddsombud bestäms efter arbetsställets storlek, arbetets art och arbetsförhållandena (6 § arbetsmiljöförordningen). Har arbetsstället flera avdelningar bör det finnas ett skyddsombud för varje avdelning eller grupp av likartade avdelningar, och vid skiftarbete bör det finnas ett skyddsombud i varje skift. Är arbetstagarna osäkra på hur många som behövs ska de rådgöra med arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket före valet.

Huvudskyddsombud och regionalt skyddsombud

Utöver de lokala skyddsombuden på arbetsstället finns två andra roller som arbetsgivaren behöver känna till.

Vad är ett huvudskyddsombud?

Finns det mer än ett skyddsombud på arbetsstället ska ett av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet samordnar skyddsombudens verksamhet (6 kap. 3 §) och företräder dem utåt. Hur uppgifterna fördelas mellan lokala skyddsombud och huvudskyddsombud bestämmer den fackliga organisation som utsett dem.

Vad är ett regionalt skyddsombud?

Regionala skyddsombud utses av en facklig organisation och har samma uppgifter och befogenheter som övriga skyddsombud. Det företräder arbetstagare på arbetsställen där det saknas lokala skyddsombud. Enligt myndighetens vägledning kan det även agera på arbetsställen som har lokala skyddsombud, förutsatt att minst en medlem i organisationen finns där, men inte på arbetsställen som har en skyddskommitté.

Val av skyddsombud: vem utser och hur anmäls det?

Skyddsombud utses av den lokala fackliga organisation som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Finns ingen sådan organisation väljer arbetstagarna själva (6 kap. 2 §). Det är alltså de fackliga organisationerna eller de anställda, inte arbetsgivaren eller cheferna, som bestämmer vem som utses. För att vara skyddsombud behöver man inte vara medlem i facket, men skyddsombudet företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen oavsett deras fackliga tillhörighet. Uppdraget är ett förtroendeuppdrag: skyddsombudet är förtroendevald av facket eller av arbetskamraterna.

Valet följer några regler i arbetsmiljöförordningen:

• Mandattid: skyddsombud och ersättare utses för tre år, om inte anställningsförhållandena eller andra omständigheter motiverar ett undantag (6 §).
• Lämplighet: till skyddsombud ska utses en person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor och god kännedom om förhållandena i skyddsområdet (6 §).
• Anmälan till arbetsgivaren: den som utsett skyddsombudet ska så snart som möjligt skriftligen lämna namn, adress, skyddsområde och uppdragstid till arbetsgivaren (10 §).
• Anslag: arbetsgivaren ska anslå eller på annat sätt göra känt på arbetsplatsen vilka som är skyddsombud och ledamöter i skyddskommittén (10 §).

Den organisation eller de arbetstagare som utsett skyddsombudet kan också entlediga det.

Skyddsombudets roll, ansvar och uppgifter

Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö (6 kap. 4 §). Det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön; skyddsombudet bevakar att ansvaret tas och arbetar för en bra arbetsmiljö tillsammans med chefer och anställda. Uppdraget består av tre delar:

• Bevaka skyddet mot ohälsa och olycksfall och att arbetsgivaren uppfyller kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsmetoder och arbetsorganisation, av användning av ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall och när handlingsplaner tas fram.
• Ta emot information från arbetsgivaren om förändringar som har betydelse för arbetsmiljön.

Skyddsombudet har inget eget juridiskt ansvar för arbetsmiljön. Det är en företrädare, inte en arbetsledare.

Vilka skyldigheter har arbetsgivaren mot skyddsombudet?

Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om förändringar av betydelse för arbetsmiljön inom skyddsområdet (6 kap. 4 §) och ge det tillgång till de handlingar och upplysningar som behövs för uppdraget (6 kap. 6 §). Skyddsombudet har rätt till den ledighet som uppdraget kräver, med bibehållna anställningsförmåner (6 kap. 5 §).

Skyddsombudets rättigheter: vad får det göra?

Arbetsmiljölagen ger skyddsombudet rätt att ta del av handlingar och information som behövs för uppdraget. Därutöver har skyddsombudet två befogenheter som andra arbetstagare saknar: att formellt begära åtgärder och att stoppa farligt arbete. Båda kan sluta hos Arbetsmiljöverket.

Begäran om åtgärder enligt 6 kap. 6 a §

Anser skyddsombudet att något behöver göras för en tillfredsställande arbetsmiljö kan det vända sig till arbetsgivaren och begära åtgärder eller att en undersökning görs. Arbetsgivaren ska bekräfta mottagandet skriftligt och utan dröjsmål ge besked i frågan. Ger arbetsgivaren inget besked inom skälig tid, eller vidtar inga åtgärder, kan skyddsombudet vända sig till myndigheten, som prövar om det ska bli föreläggande eller förbud. Skyddsombudet kan också begära att frågan tas upp i skyddskommittén.

Skyddsombudet kan på samma sätt begära åtgärder om arbetsgivaren inte följer arbetstidslagens regler om mertid, extra övertid och nödfallsövertid, så länge reglerna inte ersatts av kollektivavtal. Mer om övertidsreglerna finns i guiden om arbetstidslagen.

Skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 §

Innebär ett arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, och kan rättelse inte uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren, får skyddsombudet avbryta arbetet i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande. Under vissa förutsättningar får skyddsombudet också avbryta ensamarbete. Skyddsombudet blir inte skadeståndsskyldigt för skada som stoppet orsakar.

Som arbetsgivare är det klokt att ha en rutin för vem som tar emot en begäran eller ett stopp, och hur snabbt ni svarar. En begäran som blir liggande kan sluta med ett föreläggande.

Rätt till skydd: får skyddsombudet missgynnas?

Nej. Skyddsombudet får inte hindras att fullgöra sitt uppdrag och får inte få sämre arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av det (6 kap. 10 §). Den som bryter mot det ska betala skadestånd (6 kap. 11 §). Skyddsombud kan också överklaga vissa av myndighetens beslut för arbetstagarnas räkning (9 kap. 3 §).

Utbildning för skyddsombud: vad gäller?

Arbetsgivaren och den organisation som utsett skyddsombudet ansvarar tillsammans för att skyddsombudet får utbildning för uppdraget (6 kap. 4 §). Myndigheten räknar utbildning som en av skyddsombudets rättigheter. Hur utbildningen läggs upp och vem som står för kursavgiften framgår inte i detalj av lagen. Kontrollera kollektivavtalet och kom överens med facket i förväg om omfattning och tid.

Ett skyddsombud som kan arbetsmiljöreglerna är en tillgång även för arbetsgivaren. Utbildningen bör därför täcka grunderna i arbetsmiljölagen och hur ni arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete.

Skyddskommitté: när och vad?

En skyddskommitté ska finnas på arbetsställen med minst 50 regelbundet sysselsatta arbetstagare, och på mindre arbetsställen om arbetstagarna begär det (6 kap. 8 §). Kommittén deltar i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följer utvecklingen. Den behandlar bland annat företagshälsovård, handlingsplaner, planerade förändringar, ämnen som kan orsaka ohälsa, utbildning i arbetsmiljöfrågor och rehabilitering (6 kap. 9 §).

Sammansättningen styrs av 8 § arbetsmiljöförordningen: kommittén ska om möjligt ha en ledamot i chefsställning, en ledamot från den lokala arbetstagarorganisationens styrelse och skyddsombud. Arbetsgivaren utser ordförande och sekreterare, om inget annat avtalats.

Checklista för arbetsgivaren

• Räkna regelbundet sysselsatta per arbetsställe och se om gränsen fem eller femtio är nådd.
• Ta emot den skriftliga anmälan när någon utses till skyddsombud och anslå namnen på arbetsplatsen.
• Informera skyddsombudet innan förändringar som påverkar arbetsmiljön, till exempel nya lokaler eller arbetsmetoder.
• Ge den tid uppdraget kräver utan att anställningsförmånerna minskar, och planera utbildningen tillsammans med facket.
• Ha en rutin för begäran om åtgärder och svara skriftligt utan dröjsmål.
• Bjud in skyddsombudet till riskbedömningar och den årliga uppföljningen.

Har ni kollektivavtal gäller också förhandlingsskyldigheten i MBL vid viktigare förändringar. Fler guider finns under Arbetsmiljö.