Karensavdrag: 20 procent av en veckas sjuklön, så räknar arbetsgivaren

Karensavdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön en anställd får under en genomsnittlig vecka. Arbetsgivaren gör avdraget en gång per sjukperiod, oavsett om den anställda är borta en timme eller hela sjuklöneperioden. Regeln står i 6 § lagen (1991:1047) om sjuklön och har gällt sedan den 1 januari 2019, då karensavdraget ersatte den gamla karensdagen.

För dig som arbetsgivare är frågan sällan vad avdraget är, utan hur det ska räknas för just den här medarbetaren: med timlön, deltid, oregelbundet schema eller en sjukdom som börjar mitt på dagen. Det går den här guiden igenom, med räkneexempel från verksamt.se.

Vad är karensavdraget?

Karensavdrag är ett avdrag på sjuklönen eller sjukpenningen som görs när någon är borta från arbetet på grund av sjukdom. För anställda med sjuklön är det arbetsgivaren som gör det. Avdraget fungerar som en självrisk: arbetstagaren står för en del av inkomstbortfallet i början av varje period med sjukfrånvaro.

Sjuklönen är 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner under sjuklöneperioden, alltså dag 1 till 14 (6 och 7 §§ sjuklönelagen). Från den summan drar du karensavdraget. Efter dag 14 betalar Försäkringskassan sjukpenning, och arbetsgivaren ska sjukanmäla medarbetaren tidigast dag 15 och senast dag 21. Mer om hela flödet finns i guiden om sjuklön.

Karensdag eller karensavdrag: vad är skillnaden?

Före 2019 fick den anställda ingen sjuklön alls för första sjukdagen, den så kallade karensdagen. Ändringen (SFS 2018:648) trädde i kraft den 1 januari 2019. Sedan dess är avdraget lika stort för alla med samma genomsnittliga veckosjuklön, oavsett vilken dag eller hur långt pass sjukdomen börjar.

Karensdag finns kvar på två ställen:

• Företagare med enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag har karensdagar i sjukpenningen och väljer själva hur många. Den som äger ett aktiebolag och är anställd i det får karensavdrag som andra anställda.
• I vardagligt tal, där “karensdag” fortfarande är det vanligaste sökordet för samma regel.

Räkna ut karensavdraget: så gör arbetsgivaren

Karensavdraget är alltid 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka, och det beräknas på samma sätt oavsett hur många timmar den anställda hade tänkt ha jobbat den dag sjukdomen började. Räkningen går i tre steg:

1. Sjuklön per timme: timlönen × 0,8.
2. Sjuklön för en genomsnittlig vecka: sjuklön per timme × den genomsnittliga veckoarbetstiden.
3. Karensavdrag: veckosjuklönen × 0,2.

Exempel från verksamt.se, heltid:

Steg	Uträkning	Belopp
Timlön		220 kr
Sjuklön per timme	220 × 0,8	176 kr
Sjuklön för en genomsnittlig vecka	176 × 40 timmar	7 040 kr
Karensavdrag	7 040 × 0,2	1 408 kr

Karensavdraget i det här exemplet motsvarar alltså åtta timmars sjuklön, ungefär en vanlig arbetsdag för en heltidsanställd. Vill du räkna på egna siffror finns verktyget räkna ut sjuklön, som visar sjuklön och karensavdrag rad för rad.

Hur räknas karensavdraget vid deltid?

Veckoarbetstiden räknas efter sysselsättningsgraden. Verksamt.se räknar med en anställd på 80 procent av heltid, 32 timmar i veckan, och timlön 250 kr:

• Sjuklön per timme: 250 × 0,8 = 200 kr.
• Veckosjuklön: 200 × 32 = 6 400 kr.
• Karensavdrag: 6 400 × 0,2 = 1 280 kr.

Hur räknas karensavdraget vid oregelbunden arbetstid?

Utgå från den genomsnittliga veckoarbetstiden enligt schemat, inte från den dag den anställda blev sjuk. I verksamt.se:s exempel har en anställd med 220 kr i timmen 30 schemalagda timmar en vecka: 14 timmar på måndagen, 5 på tisdagen, 5 på onsdagen, ledigt torsdag och 6 timmar på fredagen.

• Veckosjuklön: 176 × 30 = 5 280 kr.
• Karensavdrag: 5 280 × 0,2 = 1 056 kr.
• Är den anställda sjuk hela måndagen blir sjuklönen för dagen 14 × 176 − 1 056 = 1 408 kr.

Hur gör man med månadslön?

Sjuklönelagen räknar på anställningsförmånerna, men hur en månadslön räknas om till timlön eller veckolön bestäms i kollektivavtalet eller anställningsavtalet. Lönesystemet räknar oftast ut det automatiskt, enligt myndighetens arbetsgivarsida. Kontrollera vilken formel ert avtal anger innan du stämmer av ett enskilt lönebesked.

Karensavdrag halv dag: vad gäller om den anställda går hem?

Karensavdraget blir detsamma oavsett när på dagen den anställda blir sjuk. Går medarbetaren hem efter lunch dras avdraget från den sjuklön som finns för resten av dagen. Räcker den inte fortsätter du att dra på nästa sjukdag, tills hela avdraget är gjort. Är medarbetaren tillbaka i arbete dagen efter blir avdraget alltså mindre än det fulla beloppet, eftersom det bara kan dras från sjuklön som faktiskt finns.

Det är skillnaden mot den gamla karensdagen och svaret på de vanliga sökningarna “karensdag halvdag” och “karensavdrag första dagen”: det finns ingen halv karensdag, bara ett fast belopp som dras från den sjuklön perioden ger.

När gör arbetsgivaren inget nytt karensavdrag?

Huvudregeln är ett karensavdrag per sjukperiod. Två regler i sjuklönelagen begränsar antalet avdrag.

Återinsjuknande inom fem dagar

Blir den anställda sjuk igen och börjar en ny sjukperiod inom fem dagar från att den förra slutade räknas den som en fortsättning på den tidigare (7 §). Då görs inget nytt karensavdrag, och de båda perioderna läggs ihop till högst 14 kalenderdagar med sjuklön.

Allmänt högriskskydd efter tio avdrag

Har den anställda fått karensavdrag tio gånger under de senaste tolv månaderna görs inget avdrag för ytterligare sjuklöneperioder (6 §). Det kallas allmänt högriskskydd: från och med det elfte tillfället blir det inget avdrag. Lönesystemet behöver alltså historik över avdragen ett år bakåt.

Den som har en sjukdom som kan ge många sjukperioder kan dessutom ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Har medarbetaren ett sådant beslut gäller andra regler för avdraget.

Vilka andra grupper får karensavdrag?

Karensavdraget görs på olika sätt beroende på anställningsform. Reglerna om karensavdrag för grupper utan sjuklön sköts av Försäkringskassan:

Grupp	Vem gör avdraget	Hur stort
Anställda med sjuklön	Arbetsgivaren	20 % av sjuklönen en genomsnittlig vecka
Behovsanställda utan rätt till sjuklön	Försäkringskassan	20 % av sjukpenningen en genomsnittlig kalendervecka
Arbetssökande och föräldralediga	Försäkringskassan	Motsvarar en hel dag med sjukpenning
Enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag	Försäkringskassan	Karensdagar, antal enligt eget val

Vad händer med lönen när en anställd blir sjuk?

Karensavdraget är en del av ett längre förlopp vid sjukskrivning. Det här är arbetsgivarens skyldigheter enligt sjuklönelagen och Försäkringskassan:

• Ta emot sjukanmälan. Lön ersätts inte för tid före anmälan, om den anställda inte varit förhindrad att anmäla (8 §).
• Begär skriftlig försäkran om sjukdomen. Du behöver inte betala sjuklön innan den lämnats, men den behöver inte ange vilken sjukdom det gäller (9 §).
• Begär läkarintyg från dag 8. Från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan krävs intyg från läkare eller tandläkare. Läs mer i guiden om läkarintyg dag 8.
• Gör karensavdraget på första sjuklönen i perioden, om inget av undantagen ovan gäller.
• Sjukanmäl till Försäkringskassan om sjukdomen fortsätter efter dag 14, tidigast dag 15 och senast dag 21.
• Gör en plan för återgång i arbete om sjukskrivningen väntas bli längre än 60 dagar. Planen ska vara klar dag 30, se plan för återgång i arbete.

Kan kollektivavtalet ändra karensavdraget?

Ja, i detaljerna. Sjuklönelagen tillåter att kollektivavtal avviker från delar av 6 § (2 §), och Försäkringskassan skriver att avtalet kan bestämma den närmare beräkningen. Verksamt.se påpekar att avtalets bestämmelser om karens går före de allmänna räknereglerna. Har ni kollektivavtal, utgå från det och använd lagens regel som golv. Läs mer om hur avtalen fungerar i guiden om kollektivavtal.

Ska karensavdraget avskaffas eller slopas?

Så länge sjuklönelagen inte ändras gäller avdraget, och det är lagen som styr lönekörningen. Den här sidan bygger på lagen i lydelsen till och med SFS 2025:938 och Försäkringskassans arbetsgivarsidor, kontrollerade i oktober 2026.